Plufsen

Det är egentligen så. Det jag alltid strävar efter är ledigheten, den tid jag kämpar för att få.

Sommaren är egentligen den största och enda ledighet jag har på året. De andra loven är med som energikickar, ladda batteriet lite för att kunna fortsätta plugga.

Tror inte jag kommer eller vill skriva lika mycket nu på sommarn. Det är nu jag vill leva, inte bara klara att överleva! Inte reflektera och diskutera, bara njuta. Det kanske kommer någon bild då och då =) bilder är knark... för vissa. För mig.

Ta hand om dig och dina älskade medmänniskor, så ska du se att sommarn blir bra.

PEACE<3

Jag har inget särskilt att skriva, bara lite eventuellt värt att tänka på, om man inte har mycket viktigare saker att tänka på förstås ^^

Eric åkte hem, det var bamsesogligt... det är en mycket absurd och olycklig situation egentligen. Varje söndag börjar väntan på nästa helg, som är kortare än själva väntan. Och vips så är det över och så börjar allt om igen.
Jag älskar verkligen dig mer än något annat hunni, så är det.

Men jag åkte i alla fall tvärbana igår.
Cirka 100 meter från spåret ser jag att den gröna gubben börjar blinka. Jag tänker inte ens, börjar bara springa. Jag sprang för att hinna med, trots värmen! Det är ovanligt. (Eloge till mig hihi)
På perongen står en äldre man, gubbe, och får syn på den bekymrade, stressade, genomsvettiga flickan som springer med hörlurarna slängandes om benen.
"Skynda, skynda!" börjar han ropa och klappar händerna.
"Nä, det var tåget mot Alvik som kom" säger han när jag kommit fram.
"Det var det jag skulle med" säger jag och är redan mycket gladare.
"Bravo!" ropar han när jag går på tvärbanan.
Så förgyllde ett gammalt köttberg en stressad ungdoms dag. Skulle kunna kallas en dagens, om man får vara så fräck att härma Tove =)

PEACE<3

Jag är sjuk idag.
Fråga inte vilken sjukdom jag har! Jag gör sånt jag tycker är viktigt, jag gör inte sånt jag absolut inte får ut något av, jag tar hand om min kropp, that's it.
Jag sökte på Anders Erixon på google. Bara för att jag satt och funderade på inget särskilt, i brist på annat helt enkelt. Jag hittade nåt, en pdf med maaaassa text.
Anders  skrev om hur det fungerar i våra klasser, forskning/journalistik. Att lärarna ville att vi skulle få göra något viktigt på riktigt. Han beskrev hela "filosofin" bakom sättet vi jobbar på, och hur fantastiskt det är att det fungerar och ger resultat.
Samtidigt började Ted Gärdestad sjunga Hoppets Eld, som en liten lipande tunga från Gud: "haha, jag finns när jag vill!" typ...
Ja, jag fick hopp! Vilken ofattbar tur jag har tänkte jag, vilka ofattbara möjligheter det finns, vad mycket jag kan göra, egentligen.
Anders är en flummig människa, men också en av de klokaste jag vet. Bara man har lite tålamod och vill höra vad han egentligen menar med sitt flum.

Nu ska jag gå och uträtta bra saker, det är oförskämt att slösa bort viktig tid =)

Peace<3

Hade teoriprov om internet idag. Jag fattade nada. Nä, nu ljög jag. Jag fattade 9/15 frågor. Jag blev inte godkänd. Mina vänner, detta är Ankis första IG! Grattis...
Whatever. Jag lever, jag är lycklig, jag har massa annat att glädjas åt =)
Men ändå känns det så surt. Jag kan det där skitet egentligen!
Whatever, det är ett ord jag börjat digga starkt. Det kan man säga när man känner att man bara vill gå vidare och inte orkar dalta med tidigare bekymmer.
Jag hatar Andra avenyn, men Glöm dina bekymmer, imorgon kommer nya, diggar jag starkt, ibland.

Whatever.

PEACE<3

Idag är det ledigt. Jag borde verkligen verkligen sova nu, men det går inte. Grattade pappa på fyrtioåttaårsdagen klockan kvart över sex imorse, sen var det för sent att återvända till sömnen.

Igår tänkte jag mycket, så mycket att jag skrev en lång text. Den försvann.
Var det inte meningen att någon skulle läsa den, eller?
Whatever. Det var en kritisk text, som handlade om människors besatthet av att synas, höras, uppröra, vara ihågkomna, skryta, irritera, vad som helst bara för att vara någon.
Den handlade också om bloggar. Bloggar är en konstig uppfinning. Märklig på något vis. Jag får svindel av att tänka på hur många som sitter och skriver dag ut och dag in om sina liv, vissa skriver djupa texter, vissa skriver dagbok, vissa skriver att de har köpt en ny klänning...
Det ger mig svindel.
Bloggar är bra, människor kan ta del av andra människors åsikter och tankar och på så sätt bredda perspektiven på sitt eget liv. Det är jättebra, komunkation och förståelse människor emellan gör samhället starkt.
Som om jag vet allt, det är klart jag inte gör, jag bara skriver som jag tror.
Jag tänkte också igår på att jag är en av dem, jag vill också synas och nå ut. Men det gör jag inte. Ibland blir jag, som många andra, desperat, vill visa vad jag skrivit, bara för någon, läs LÄS!
Men för det mesta känns det ganska lugnt att ingen läser. Jag skriver för att skriva, bloggen är en tillflyksort från plugg och andra jobbiga moment, när jag sitter vid datorn och måste tömma huvudet.
Så länge ingen läser, skriver jag dagbok. Dagbok, som vill säga något till fler än mig själv, men som är nöjd bara av att agera just dagbok.

Men bloggar som handlar om vilka kläder Stina köpte på HM igår, ger mig svindel. Dels det faktum att någon överhuvudtaget bryr sig om vad någon annan köpte till sig själv, dels det faktum att så många bryr sig om att visa för andra vad det köpt till sig själva.

Fyll inte världen med crap. Påverka, skapa debatter, men prata inte för att prata. Prata för att säga något.

Peace<3

Såhär såg dagen ut, typ:

Internetlektion. Vi försökte göra klart vårat radioprogram, det gick inte helt enkelt. WavePad hade redan tagit sommarlov. Jag upptäckte att jag hade EN sak kvar att göra innan min sida var komplett, så jag började greja med det... då insåg jag att det snart var matteprov. Oj! Det har jag tänkt på i cirka två veckor, och nu, en halvtimme innan the big moment, var det fullständigt bortblåst. Jag blev nervös. Fast inte så jättenervös egentligen, inget värre kan hända än att jag får hjärnsläpp=inget betyg på det provet=komplettering nån annan gång.

Så kom matteprovet. Det var inte jättefarligt. Jag vet inte hur jag ska beskriva att det kändes, jag kommer inte ihåg hur det kändes. Jag vill inte komma ihåg, eller snarare, vill inte tänka på det i onödan. Huvudsaken är att det är över nu och att jag inte gjorde bort mig fullständigt. Jag är definitivt godkänd, men nästan definitivt INTE mycket väl godkänd.
Whatever.

Vi åt på Subway. När gjorde vi det senast?!?! Typ ett halvår sen. Det var, tro det eller ej, gott.

Sen bar det av till seminariet på Vetenskapsrådet. Det handlade om epigenetik. Vad är det, kanske du undrar då? Det gjorde jag också. Och jag fick inte riktigt svar på det om jag ska vara helt ärlig. Kunde kanske varit smart att förklara det först, eftersom hälften av åhörarna var sextonåriga ettagluttare. Jaja, vi satt där i tre timmar i alla fall. Jag kände mig som ett dagisbarn, försökte lyssna först, men när jag inte hängde med längre blev min telefon allt mer intressant, dragkedjan på jackan, ett hårstrå på stolen, Emelies teckning, gubben bakom mig, klockan på väggen, ett sockerbitspapper, sol, sommarlov, picknick på Skansen, vad ska pappa få i födelsedagspresent, Eric leker med  sprängdeg i Boden.........

Det var det. Den här dagen var schizofren, för den var både en dag full av tankeverksamhet och krav på högsta koncentration. Men samtidigt, full av stunder då jag inte gjorde någonting över huvud taget, förutom att sitta och stirra ut i luften.

Jösses vilken lång text. Nu skonar jag er från mer läsning.
~Peace~

Bara en fin solig bild från Medis



Idag har jag försökt söka sommarjobb. Jag vet att det är försent, men jag vill inte att jag i sommar ska gå runt och berätta för mig själv att "du kunde ju i alla fall försökt!". Så därför skulle jag söka jobb idag.
Det gick väl sådär måste jag säga. Jag har kollat igenom cirka 424 sommarjobb i Stockholm. Det var väl ungefär tio stycken jag tyckte skulle passa, varav nästan alla inkluderade "ungdomar över 18 år", eller "heltid juni-augusti", eller "utgånget ansökningsdatum".
Jag sökte ett jobb idag, som jordgubbsförsäljare. Det låter lite i sämsta laget, men inte helt fel ändå tycker jag. Sen ska jag skicka en ansökan till Skogskyrkogåren också. Hur sorgligt det än låter att knalla runt bland de döda tror jag fakstiskt det skulle vara jättemysigt att gå runt där och vattna blommor i sommar =)

Vi ska ju inte förglömma att jag sökt både i Stadsdelsförvaltningen och Landstinget också. Så fyra jobb har jag sökt. Är det många? Nej... men jag är ganska lycklig ändå.
Innerst inne skulle det nog inte vara så hemskt att få vara ledig hela sommaren. Nu har jag i alla fall försökt få jobb! Det är jag nöjd med.

Peace

9 Favoriter:
Dialekt: rikssvenka!! ...eller inte.
Mat: vegetariskt är bra, glass är gott
Låt: jag vill inte favorisera. men just nu White Unicorn med Wolfmother
Film: Hair =) den är inte bra, men "bra"
Tecknade figur: Bamse, han är en bra björn!
Komiker: Johan Glans och Björn Gustafsson, punkt slut
Veckodag: Alla sommarlovsdagar
Glassmak: Lakrits <3 och Noggersmaken :P
Artist: Ojoj. Jag börjar bli lite mer mångsidig nu än innan då jag ofta höll mig till en... Sweet, Oh Laura, Queen, Wolfmother, Bangles, Hoven Droven, Beatles, The Darkness.... typ =)

8 för tillfället:
Humör: Glad och full med energi!
Tanke: tja, gissa... jag tänker på det jag skriver
Kläder: Turkosa tights, jeanskjol, prickigt linne (som jag sytt själv=), knallrosa munktröja
Känsla: Börjar bli alldeles för trött för att sitta här
Tid: 21:41
Bästa sak: Eric helt klart
Sämsta sak: svett på fina kläder =(
Irritationsobjekt: Jag pillar fortfarande på mina nagelband!

7 första (absolut första):
Husdjur: antagligen ett par grodyngel =)
Puss till kille: på det första barnkalaset med ryska posten borde det varit...
Piercing: vet inte vilket öra som piercades först... något var det
Förälskelse: Hugo, som alla var kära i^^
Cd-skiva: kommer inte ihåg! Den första jag minns är Systrarna Graaf
Bil: jag äger ju faktiskt halva vår bil egentligen... hmm...
Ord: äää, kanske :P

6 senaste:
Telefonsamtal: med pappa, om ditt och datt
Mat: god i kvadrat med körv och ost
Dryck: halvkallt te
Biltur: till och från Ica Maxi i lördags
Spelade låten: Bohemian Rhapsody med Queen
Köpta klädesplagg: hm... kommer knappt ihåg. Det var nog min fina strösseltröja från Monki =)

5 har du någonsin:
Brutit mot lagen: det har jag nog gjort...
Blivit arresterad: nej jösses, inte jag inte
Badat naken: jaadå!
Varit me på TV: haha, ja! På nyheterna, två gånger till och med. Vilken kändis man är =)
Varit med i tidningen: det med! Inte på bild, men i alla fall...

4 nej tack:
Skolämne: Spanska
Mat: Scampi, allmänt dåligt behandlat kött
Dryck: poison^^
Djur: blodiglar!! :S

3 personer:
Du kan berätta allt för: Eric, Frida, fler... beror på i vilka samanhang...
Du tycker om: tre räcker inte... några fler får vara med, men det finns fler ändå: Eric, mamma, pappa, Tilda, Frida, Tora, Viktoria, Karin, Hanna... de är de närmaste^^
Du inte gillar: George Bush.... fast känner konom inte särskilt väl :P

2 val:
Coca Cola eller Fanta: "va nej, apelsinjuice tack"
Hund eller katt: Frazze, och han är en hund =)

1 önskan: nä, bara en? ^^, hihi

Efter att två gånger försökt skriva ett inlägg, men misslyckats, ger jag INTE upp. Men jag skriver inget. Det var ungefär det på bilden jag ville säga =)

Solen och vänner ger energi och glädje, och det är precis vad jag behöver just nu!
Jag saknar min älskade oerhört mycket, men jag klarar mig. Det är jag stolt över! =)

Peace 'n' sun! <3

Idag var en underbar dag! Sol och kärlek och lugn och ro. Det var det som saknades den här helgen, tills  idag. Jag tror att jag kommer klara nästa vecka riktigt bra, kanske till och med hinner äta lakritsglass och träffa
kära gamla vänner =) 
Dessutom kommer jag hinna räkna matte, utan att bli helt korriderad av att det är psykiskt omöjligt att klara av. För jag kommer nämligen klara av det den här veckan.
Jag ska till och med dammsuga! Under sängen! Det händer inte varje dag...

Peace <3

Jag som trodde jag skulle lyckas. Jag ville så gärna lyckas hinna färdigt med allt tills imorgon. Igår började det nästan bra.
Jag hade ställt klockan på 06:00, men gick inte upp förän 06:45. Men det gjorde inte sådär jättemycket, det var bara en ytterst liten törn på min perfekta hinna-med-allt-dag.
Jag var i skolan kvart över åtta och kände mig konstigt malplacerad bland alla morgontrötta lärare som undrade om jag blivit helt koko. Eleverna börjar väl inte förän tidigast 10:15 på tisdagar, eller?
Jag hade tur och stötte på studierektorn nere i Dårhuset och han öppnade ett rum inklusive dator till mig.
Jag började "plugga" spanska. Det vill säga jag började leta efter något spanskt att skriva om på nätet.
När jag äntligen hittat en spansk, smörig músico vid namn Sergio Contreras tittade jag på klockan.
Den var alldeles för mycket!
För jag var ju tvungen att se en film också, som inte ens var hyrd.
Så jag fortsatte i min effektiva takt och gick och hyrde den och gick hem och laddade hem ett program för att kunna titta på datorn eftersom lilla efterblivna jag inte har en DVD-spelare än.....
Pjewh.
Och sen åkte jag och träffade Frida. Det var underbart! Det är helt underbart hur mycket energi och glädje det ger mig att träffa bra vänner. Sen träffade vi Viktoria också, även det helt sjukt underbart^^
Sen bar det hemåt för att plugga vidare.
Denna dag höll jag igång från 08:15-22:00. Det fick mig att känna mig så otroligt lyckad, för jag klarade av att hålla igång hela tiden.

Idag var det dock annorlunda. Jag kom hem och var full av motivation. Men efterhand bara rann den iväg, hann inte stoppa den. Jag blir så ledsen, för att jag inte hinner.
Det sker liksom i detta nu, att jag struntar i att plugga. Jag vet i detta nu att jag rent fysiskt skulle kunna stänga av datorn och sätta mig och göra nytta. Men det sker inte.
Jag vet att det kommer kännas jobbigt imorgon att inte kunna det jag måste kunna, det känns jobbigt redan nu.
Men någonting känns så mycket viktigare, innerst inne. Att få göra något jag tycker om och trivs med, att få skriva det jag själv vill.

Därför skriver jag här. Jag får bestämma själv. Jag gör det fast ingen bryr sig och fast det inte hjälper mig till MVG i spanska. Jag vill ju ha some kind of life =) så enkelt ere...

Titta! Vad man kan skapa på en två timmar lång lektion!
Ärligt talat, vad lär man sig i skolan nu för tiden? Eller snarare, varför lär man sig det man lär sig?
Det kan man ju klura på =)
Jag är bara lite ironi-tjurig just nu, för det är roligt att kunna Photoshop, och visst kan man ha användning för det i framtien... men det sättet vi lär oss på... jag kunde lika gärna varit utan lärare. Det skulle gått minst lika bra...
Frågan är om det inte skulle gå bättre?
Jag får nervösa sammanbrott av Mr. L!!

Whatever. Livet är ju ganska bra i övrigt!
På fredag måste jag tyvärr gå tidigare, och på måndag kommer jag beklämmande nog inte alls.
Förresten, det är fredag imorgon =D
Nej, livet är inte så jobbigt.
Just nu menar jag...
Klart det är jobbigt, jag har bara ingen sådan känsla i kroppen just nu som gör att jag vill skriva djupa texter.
Det kommer någon annan dag, kanske.

Peace and love to the people! Halleluja^^,

...var inte mitt konstverk ovan extremt fint och onaturligt by the way? Jo.

Idag var en underbar dag!!
Utanför dörren slogs man inte av kyla som började kittla i näsan.
Öronen blev inte röda och ömma.
Läpparna blev inte torra som gamla winerbröd.
En iskall vind trängde inte igenom jackan.
Det var underbart!
Luften var ljum, solen sken, fåglarna kvittrade som galningar, blommorna växte och jag åt glass.
Kunde det ha blivit bättre?
Ja.
Jag kunde ha sluppit göra en mängd instuderingsfrågor i biologi, jag kunde sluppit räkna tre sidor matte, jag kunde sluppit få ett samtal som sa åt mig att det var en text som ingen hade skrivit som behövde skrivas...
Jag har faktiskt gjort en del bra saker idag och känner mig duktig, men inte nöjd! På grund av att mycket mer än hälften fortfarande återstår att göra.
Tänk om sommarn vore här, då skulle jag vara så himla lycklig!!

Jag har en galen lärare. Det är ganska ofta väldigt irriterande, men ännu oftare är det väldigt skönt. Lärarkandidater tror att de måste göra tråkiga saker som hör skolan till. Men herregud, det måste de verkligen inte. Galenpannan flum-Anders förstår att det inte är det vi är ute efter. Vi vill förstå och lära oss saker och känna att vi lär oss för livet!

Nu är det nära på lov. Anders sprang in med rånarluva och skrek och "sjöng" och fick lärarkandidaterna att sluta snacka om Darwin...
Det fanns av någon konstig underbar anledning nybakade bullar i Dårhuset, och killarna spelar Mr. tambourine man på munspel och gitarr.
En lektion to go!

Love

Ja, igår när jag satt och gjorde övning 5a kändes det helt okej faktiskt. Dels har jagh lyckats förstå hur man gör så att ens hemsida ligger PÅ NÄTET, och det är ju det som är halva grejen så det är jag glad över =)
Dessutom gick det ganska bra att göra den där internetövningen och jag kan ju en del egentligen...
mer än Lenny i alla fall :/ det är något irriterande...

På onsdag kommer Eric hem!!!!!!
Det är så ofattbart skönt. Ofattbart, för jag tror inte du förstår hur mycket jag saknar honom när han är där borta och sliter som en galning. Dessutom är det lov, vilket gör det många gånger bättre än vanligt för jag ska vara så jäkla ledig! Helt sjukt ledig, eftersom jag inte kommer ta med en enda pluggbok, för att jag kommer läsa Harry Potter istället och för att jag kommer vara tillsammans med min älsklingsmänniska i  över en vecka!
Det är ledighet i allra högsta grad =)

Nu ska jag gå till en spanskalektion. Spanska känns mer och mer useless för varje dag som går, men när allt hopp är ute kommer trots allt ett litet betyg finnas kvar. Någon nytta har det väl trots allt att läsa en kurs, även om innehållet är tillintetsägande.

Bye bye blåbärspaj!